G1137

gonia

< 1119 ; Subst.fem. (9)
I.) d. Ecke
1) d. (äußerste) Ecke von etw. (z.B. d. Erde, eines Gebäudes udgl.).
Ps 118,22; Mt 6,5; 21,42; Mk 12,10; Apg 4,11; 1Petr 2,7; Offb 7,1; 20,8; ua.
2) ein stiller Winkel, ein versteckter Platz, "am Ende d. Welt...".
Apg 26,26;